Geni eller galenskap?

Spelar barn kula nuförtiden?

När vi var små (ända upp till 6:an typ) så spelade vi alltid kula på rasterna. Det var dagens höjdpunkt när man fick ställa sig på led och någon "ställde upp" en fin "Stor-Porsche". Men nu när jag tänker tillbaka så var vi fan rätt sjuka i huvudet;

När någon träffade en kula så var det oftast kaosartat och bråkigt eftersom det var svårt att se vem som egentligen träffade. Så de största och starkaste barnen fick oftast rätt av naturliga orsaker (Läs Jocke Blomkvist och Joe). Därför så strukturerades spelet upp i form av regler som nog skulle gjort Svea Hovrätt avundsjuka.

Först så kom regeln ARMOB (Alla Regler Måste Och Börjat), detta ord var alltså den som ställde upp tvungen att säga innan någon fick börja kasta stenkulor.
Jag ska nu försöka komma ihåg exakt hur reglerna var: Alla regler betydde att den som träffade inte fick gå framåt (över linjen) samt något mer som jag inte kommer ihåg just nu. Måste innebar att den som träffade kulan var tvungen att ställa upp den direkt efter (om inte rasten var slut förstås). Börjat var precis som det låter, startskottet för kastningen.

Detta fungerade bra ett tag tills även kaoset infann sig likförbannat. Därför kom någon smart unge kom på NYRMOB. Nya Regler Måste Och Börjat. Där uppdateringen var Nya Regler, vilket innebar att den som träffade inte ens fick skrika JA. Man fick helt enkelt räcka upp armen när man träffade kulan. Sjukt? Ja lite va? Lite Bergsbyn goes Flugornas Herre.

Möjligt att detta inlägg blev lite rörigt men jag tar för givet att alla gamla Skellefteå-bor åtminstone är bekanta med kulspelande?

Liten nostalgitripp gällande stegfördelning på stora kulor (1 steg= 1 barnfot):

Storglas: 10 steg
Stor-Porsche: 12 steg
Olje: 14 steg
Fiskmat: 16 steg
Stordim: 20 steg
Jumbodim: 30 steg

Kommer ni ihåg några mer kul-klassiker?