torsdag 31 januari 2008

Saker som sagts..

Några citat: (Läses med respektive nationalitetsbrytning)

(Fransyska-kollega 1 till mig) -"Tåmmmass, do u never say no to beer?"

(Norska-kollega till mig) - "Så haver du någen käresta i Stockholm?"

(Australier-kollega till mig) - "You should really go to essex sometime mate. The Sheilas there always want to shag. That if u like leopard skirts and clown makeup of course."

(Jag själv) -"So this Ben is he your boyfriend?" När en brittiska pratade om Big Ben som vi gick förbi. Vad vet jag, hon kunde ju ha varit tillsammas med en välutrustad snubbe med passande smeknamn.

Well well cykelställ

Befinner mig just på mitt företags Londonkontor. Här är det något flashigt ska ni veta. Väldigt mycket större än sthlmkontoret för den delen också, ca 150 pers motför 15. I ett tidigare inlägg så har jag som ni vet uttryckt oro för att min engelska ska vara ringrostig men det har gått över förväntan må jag säga.

Elisabeth: Jag har fått beröm för min engelska dialekt (när jag dummar mig). De tyckte att jag hade bra Londonslang kors i taket. (cross in the roof). Dialekten blev bättre ju mer pints of lager jag drack också. Där ser ni: Alkohol är oftast av godo. Fransyskorna som också är i samma sits som mig, dvs nyanställda och i utbildningsfasen, är inte alls bra på det engelska språket. Stackarna. Le poor bastards. Jag höll också jämna steg i ölsvepningen med britterna, mina år av träning har äntligen gett resultat. Tack Bayerskt 12-pack!

I natt när jag just somnat (med kläderna på givetvis) så gick brandlarmet igång. Jag hann rycka min laptop och passet innan jag i väldigt förvirrande tillstånd kutade ut i korridoren. Tydligen var det falskt alarm. Tydligen så lämnade jag hotellnyckeln inne på rummet. Men det gick bra, ingen dog.

Tally ho

måndag 28 januari 2008

I Stockholm..

..är jag inte född, och jag har inte min familj här heller. Men so far so good. Första arbetsdagen på nya jobbet är avklarad. Det verkar vara en hel bunt roliga arbetskompisar och skön stämning. Sen att arbetsplatsen är granne med Björn och Benny alternativt Björn eller Benny är ju inte fy skam. Ja nån skäggig från Abba kanske?

En annan positiv grej är att jag numera inte hamnar i Akalla eller Hjulsta varje gång jag ska åka till mitt hem på Fridhemsplan!

torsdag 24 januari 2008

Jag ber om burträsk..

för att mina inlägg har varit så tråkiga på sista tiden. Flytt hit flytt ditt. Flytt schmytt.

Nu är jag i alla fall framme i Sthlm. Eftersom jag mest varit trött och svettig så är inte staden i mitt hjärta än..Men snart kanske?

Jag hyrde världens största Volvo kombi. Jag rymde mycket av mitt bohag men kastade bort/sålde nåt som skulle ha glädjt ett helt härbärge. Resan började precis enligt planerna, dvs helt åt helvete. Jag har aldrig kört bil i Göteborg (eller Sthlm för den delen) så min trogna radapartner in städning/flyttning/crime Linkan a.k.a Elsy-Mary skulle vara min kartläsare. Det gick skitbra fram till att vi hunnit köra ca 50 meter. Kartläsaren började då leta cd-skivor i väskan och Roger Whore hade fått direktiv att köra vänster. Jag svängde vänster och tyckte att det kändes konstigt. Elsy-Mary tittade upp från väskan och såg 4 bilstrålkastare som kommer emot oss en rasande fart.

"Helvete jag tror jag kört fel!!"

Enkelriktat såklart. Jag hann på en nanosekund ta beslutet att bromsa och göra en U-sväng i 300 km/h. Tur där. Det blev inte bara bromsspår på gatan kan jag meddela er. Förlåt Björn Borg. Mer reseankedoter kommer snart. Nu måste jag fortsätta packa in lådor i lägenheten. Håj!

onsdag 23 januari 2008

Vill ni se..

en städmästare in action kom till Underåsgatan i Göteborg och spana in Elsy-Mary. Inget projekt är för stort för henne. Jag trodde att fönsterputsning och ugnsrengöring var en myt, alltså typ en urban legend dvs att alla hört om det men ingen gjort det/varit med om det. Jag väntar bara på att hon har beställt en mangel för att köra sängkläderna igenom.

tisdag 22 januari 2008

Glömde...

..nämna att det är guld värt med sjyssta kompisar! Imorgon får jag nämligen flyttstädningshjälp av jaktlaget. Städansvarig är givetvis Elsy-Mary som är en mästare på att hålla/göra rent. Det har hon nog fått från sin mamma som städade så mycket att E-M blev allergisk mot vissa tvättmedel (eller hur var det där?)

Jag ber till gudarna att tjejerna inte gör samma upptäckt bakom sängen som i höstas när de hjälpte mig att möblera om...det var..som Leif skulle ha sagt : Pinigt värre.

Effektivitet tack

Packa inför flytt måste vara bland det tråkigaste som finns. Jag har bestämt för att inte bli nostalgisk angående kläder som jag inte använt sen Alphaville slog igenom. Alltså mitt mål är att jag ska slänga så mkt som möjligt. Detta gäller inte bara kläder utan också övrigt skrot som man av någon anledning släpar med sig från huset i Bergsbyn vidare till alla lägenheter man nånsin bott i. Hittills går det skitdåligt.

Jag fastnade också med en gymnasiekatalog från läsåret 95/96. Jag skulle ju inte! Jag var förövrigt fet som en gris. Tur att babyhullet försvann.

Back to work

fredag 18 januari 2008

Boys don´t cry

Mina arbetskompisar har inte visat så mycket känslor när jag valde att meddela att jag ska söka mig till nya jaktmarker. Det gör inte så mycket. Jag vet att de har lite svårt för att öppna sig om det inte gäller en nylansering av MacBook, MacDator eller MacRollspel. Men vem vet? De kanske börjar stortjuta ikväll när vi har avsluts-afterwork? Vem skulle inte sakna en vuxenbebis som drar dåliga skämt exakt hela tiden? Jag lever ju efter deviset att ha en konvertingsgrad (förhållandet mellan antal skämt och antal lyckade skämt) på ca 10 %. I klartext: Drar jag 10 skämt så ska 1 av dem vara bra.

Däremot damen i kiosken i samma byggnad skrädde inte på orden gällande hur tråkigt hon tyckte det var. Jag blev faktiskt lite rörd. Jag fick välja vad jag ville i butiken. Då tog jag ett surt ess (S) bara för att jag kände mig lite fånig. Nu i efterhand så skulle jag nog ha tagit nyaste Fibban eller en limpa cigg. Jag kommer att sakna dig Miss (eller är det Mrs) Bagdad.

torsdag 17 januari 2008

Igår..

..blev jag kallad Tomas Sviksten av mitt entourage i Göteborg. På lördag är det finmiddag med samma gäng. Ingen älgstek dock, det äter man ju de övriga 364 dagarna om året.

Jag är inte alls peppad på att jobba just nu. Jag har sammanlagt 8 1/2 timme kvar på det här jobbet nu. Fördelningen av timmarna kommer att bli nåt sånt här:

Städning av kontor: 1 h
Tårta med arbetskompisarna 1 h
Facebook+Msn+aftonbladet.se: 5 h
Bloggande 1 h
Jobbmail: 30 min

onsdag 16 januari 2008

Clark Griswold gör Europa

Om mindre än 2 veckor så börjar jag mitt nya jobb. Hinner jobba 2 dagar sen bär det av till London på utbildning. Sweet. Time to file on my british accent so to speak. Min kompis Elisabeth, (som är universitetsutbildad i det engelska språket) tycker nämligen att jag låter som Cartman i Southpark när jag ska vara engelsk lord, så lite övning krävs nog.

Jag har kanske en lägenhet på gång. Håll era tummar gott folk så bjuder jag på min specialdrink "DJ Crappy" om utfallet blir positivt.

Idag kanske min kompis Slinkan blir vuxen. Tänk inget snuskigt nu (den tiden hon kunde klä sig i vitt på hennes bröllop är förbi), det är nämligen så att hon förmodligen får ut sin lärarexamen efter idogt pluggande. Grattis i förskott säger bloggredaktionen.

tisdag 15 januari 2008

Dóbraje útra

Jag har inte träffat så många ryssar i mitt liv så jag drar absolut inte alla över en pälsmössa. Dock så är de ryska ungdomarna som åker samma spårvagn som mig varje morgon de mest högljudda personer jag nånsin hört. Jag förstår inte vad de pratar om men jag har sökt upp på internet (ni ungdomar känner igen processen som att Googla) vilka ord som används/skriks mest frekvent av Sergej, Svetlana och dom andra:

Na zdorovje=Skål
Glasnost= Öppenhet, politik lanserad av Michail Gorbatjov
Perestrojka=Nydaning, politik lanserad av Michail Gorbatjov
Vodka=Rysk spritdryck, etymologiskt av voda som betyder vatten

Det är möjligt att de säger fler ord, men dessa är de som uppprepas mest.
Jag funderar på att gå en snabbkurs så att jag snällt kan fråga om de kan sänka sin grad av децибел (=Decibel).

Sjuk som jag är fantiserar jag också om att en nypentad E-Type ska hoppa på vagnen vid Wieselgrensplatsen och med kraftig stämma utbrista: -"NA ZDOROVJE" och alla vi övriga passagarerare svarar i kör -"WHEN THE SEAS ARE ROLLING IN". Så Martin om du läser detta: Snälla, ställ upp för hela svenska folket...men känner vi dig rätt så är du förmodligen på Torget i Skellefteå i skrivande stund.

måndag 14 januari 2008

Skarpt läge

I lördags så hade jag en avskedsfest. Pga brist på bra yta i min lägenhet så höll vi festen hos Rönne(Tack Rönne). Mycket sprit,dans och trevligt folk gjorde att festen blev succé. Efter midnatt så fortsatte vi kvällen på Nivå med ännu mer sprit och dans. Inte alla dock eftersom ett par 3 st av festens deltagare inte kom in eftersom Fadde Jr ansåg att de var för överförfriskade.

När jag sedan är på väg hem vid 04.30-tiden (Vid götaplatsen) så hör jag en röst med brytning bakom mig:

-Eeey mannen!!

Jag vänder mig om och ser en 1.90s arab med en årsförbrukning Dax vax i håret. Hans nästa mening är:

"Ge mig dina pengar!"

Eftersom jag gått igenom denna situation i mitt huvud många gånger samt har så kallat "spritsjälvförtroende" (Läs jag är bäst, starkast och köng) så hinner jag tänka att jag ska ta upp pengar ur fickan, tappa pengarna med avsikt och när han kollar ner på marken dra på en Rocky Balboa-höger på näsan och springa. Men killen börjar då skratta och säger att han bara skämtar. Kul skämt. Sedan när jag tänker efter så är det nog betydligt bättre och mer hälsosamt att springa direkt och lämna det man har i fickorna (Dvs krogkvitton och ett halvt paket stimorol.) Jag har nog sett för mycket filmer med Jean-Claude, Chuck och Sly.

Dagens sensmoral: Bättre att fly än att tro att man är världsmästare på att fäkta

fredag 11 januari 2008

031 Vs 08

Nu börjar snart flytten till stekar-city bli verklighet. Jag kommer nog att sakna Gbg en hel del, men i det stora hela så känns det rent ut sagt skitbra med nytt jobb och nya möjligheter.

Det här med boende i Sthlm är ju lite som det är. Tills vidare så kommer jag att vara inneboende i Storstekarn himself:s lägenhet. Tack Johan L och alla ni andra som också erbjudit er (Läs David). Vem vet; När jag kommit på fötter i storstan så kanske jag investerar några millar i en skrubb på 12 kvadrat.

Just innan flytt blir det alltid lite stressigt. Man ska hinna med att träffa alla och umgås. Till Candy, Rosario och alla ni andra på Rosenlund: Hav förtröstan, I´ll be back!

torsdag 10 januari 2008

En busschaufför, en busscha..

När jag skulle hem från jobbet igår så hoppar jag på bussen i dörrarna längst bak. Det gör folk hela tiden, eftersom man ändå inte behöver ha någon som helst kommunikation med föraren när man har månadskort/100-kort.

Ibland så strular de blåa boxarna som man ska "stämpla" månadskorten på. Jag försöker 3 ggr, men det piper bara och visar "Ej godkänt" fastän jag nyligen fyllt på kortet. Bussen börjar köra så jag sätter mig ner på närmaste säte varpå den kvinnliga busschauffören i 37-årsåldern stannar bussen mitt på vägen och ropar i micken med arg röst:

"Du i grå jacka!Nu kommer du genast fram och visar ditt färdbevis!"

Så jag går genom världens längsta buss, fylld med folk. Alla tittar konstigt på en, något som kan jämföras med "The walk of shame" (dock utan det dåliga fyllesexet). Buss-Hitler kollar så att mitt kort är giltigt, vilket det förstås är, detta gör att hon blir asförbannad för att hon inte fick sätta dit någon. Då häver hon ur sig halvskrikandes:

"Det här är buss 99, då är det påstigning här fram som gäller! Förstått? "

Jag har svårt att hålla mig för skratt. Men jag biter ihop och åkallar den berömda Bergsbyironin:
"Oj förlåt, jag ber så hemskt mycket om ursäkt. jag ska ALDRIG göra om det. Förlåt tant"

Om man hatar sitt jobb så mycket så kanske man borde fundera på ett karriärbyte?

Till Buss-Hitler: Om du läser detta inlägg så har jag ett tips till dig. Le och var glad så kanske du får en påstigning både fram och bak av någon på kvarterspuben. Det kan du behöva.

tisdag 8 januari 2008

Mer nostalgi

Kom att tänka på en underlig myt som florerade på bergsbyskolan när vi gick i 1:an eller 2:an på lågstadiet. Under terminen så skulle alla elever träffa skolsyster för vad jag förmodar egentligen var en rutinkontroll. Men alla vi pojkar tisslade och tasslade om att vad vi egentligen skulle dit för var att vi skulle behöva (Jag citerar) "knulla med skolsyster".

Förmodligen var det någons storebrorsa som lurat i nån av oss att så verkligen var fallet. Vi tyckte såklart att det var jättehemskt och alla var hur nervösa som helst. Inte ville man göra nåt sånt äckligt med skolsyster inte. Till allas lättnad så behövde vi dock inte ligga. Vi vägdes och mättes och lite annat smått o gott. Tur det, för att jag tror inte ens man visste vad ordet betydde egentligen och vad man gjorde. Det vet man ju knappt än.

Geni eller galenskap?

Spelar barn kula nuförtiden?

När vi var små (ända upp till 6:an typ) så spelade vi alltid kula på rasterna. Det var dagens höjdpunkt när man fick ställa sig på led och någon "ställde upp" en fin "Stor-Porsche". Men nu när jag tänker tillbaka så var vi fan rätt sjuka i huvudet;

När någon träffade en kula så var det oftast kaosartat och bråkigt eftersom det var svårt att se vem som egentligen träffade. Så de största och starkaste barnen fick oftast rätt av naturliga orsaker (Läs Jocke Blomkvist och Joe). Därför så strukturerades spelet upp i form av regler som nog skulle gjort Svea Hovrätt avundsjuka.

Först så kom regeln ARMOB (Alla Regler Måste Och Börjat), detta ord var alltså den som ställde upp tvungen att säga innan någon fick börja kasta stenkulor.
Jag ska nu försöka komma ihåg exakt hur reglerna var: Alla regler betydde att den som träffade inte fick gå framåt (över linjen) samt något mer som jag inte kommer ihåg just nu. Måste innebar att den som träffade kulan var tvungen att ställa upp den direkt efter (om inte rasten var slut förstås). Börjat var precis som det låter, startskottet för kastningen.

Detta fungerade bra ett tag tills även kaoset infann sig likförbannat. Därför kom någon smart unge kom på NYRMOB. Nya Regler Måste Och Börjat. Där uppdateringen var Nya Regler, vilket innebar att den som träffade inte ens fick skrika JA. Man fick helt enkelt räcka upp armen när man träffade kulan. Sjukt? Ja lite va? Lite Bergsbyn goes Flugornas Herre.

Möjligt att detta inlägg blev lite rörigt men jag tar för givet att alla gamla Skellefteå-bor åtminstone är bekanta med kulspelande?

Liten nostalgitripp gällande stegfördelning på stora kulor (1 steg= 1 barnfot):

Storglas: 10 steg
Stor-Porsche: 12 steg
Olje: 14 steg
Fiskmat: 16 steg
Stordim: 20 steg
Jumbodim: 30 steg

Kommer ni ihåg några mer kul-klassiker?

måndag 7 januari 2008

Tillbaka!

Jag ber om ursäkt för bristen på blogginlägg. Jag skyller på alkohol och brist på bredband. Men nu åker vi igen!

Är nu tillbaka i Göteborg efter en lång och skön norrlandsvistelse. I helgen så hade jag Iceman, en kompis från Stockholm (Oskarshamn) på besök. Vi hade många givande diskussioner om ämnen som ligger oss varmt om hjärtat samt att vi festade till ordentligt på lördagen.

Vi började kvällen på Kellys som är ett sunkhak med billig öl och alternativ målgrupp. Menyerna bestod mest av veganmat vilket naturligtvis medförde att man fick en liten oro att bli strypt av en palestinasjal för att man beställde den enda kötträtten. Men det gick bra. Ingen dog (Ja förutom djuret vi åt då).

Träffade en långhårig chilenare på herrtoan som var något stissig. Nu har jag inte Links högskolepoäng i drogkunskap med specialinriktning "Så ser du vem som är hög på vad" men jag skulle nog kunna sätta alla mina besparingar på han råkat ut för uppåttjack i lågbudgetklass. Det enda han sa till mig var:

"Nu skiter jag i det här..Ni kan inte döda mig". Detta sa han upprepade gånger med ett seriemördarleende. Vi bytte inte nummer.